Víst er ég fullorðin (Days in Major and Minor)

Place: 
Reykjavík
Year: 
1988

A book for teenagers.


The story takes place in a small country village around 1950. The teenager character Soffía is described quite delicately. The book describes a time in her life when she is experiencing a struggle between childhood and adulthood. Soffía''s confirmation takes place at the beginning of the book and she thinks that she has thereby entered the world of adulthood. But the journey into adulthood is not as smooth and easy as she thinks.


From an unpublished Swedish translation by Inge Knutsson:


Det är något mystiskt och upphetsande med hösten. Något som börjar med skymning på kvälarna i augusti och har blivit ett mjukt sammetsaktigt mörker i september som strömmar ner från sluttningarna och fyller staden.


De platser som i somras var vardagliga och självklara har nu blivit hemlighetsfulla prång, och möjligheterna att gömma sig och smyga undan är oändliga.


Kurragömma nere vid Gammelgården! Kurragömma nere vid Gammelgården!


Ropen smyger ut i den svala höstluften, ekar bland bergen och kastas åter ner bland gränderna, där öron med varierande renhetsgrad upfattar dem. Och oräkneliga fötter börjar springa ner mot Gammelgården, eftersom kurragömma är lekarnas lek på höstarna. Sedan det har börjat skymma. Innan det börjar snöa.


Du kommer inte hem senare än halv elva, ropar mamma efter mig när jag rusar i väg.


Jeg har turen att hamna i det lag som skall gömma sig. Det kan vara tröttsamt att vara med i det andra, eftersom man kan få hålla på att leta hela kvällen ibland. Stebba hamnade i det andra och vi har försökt allt vi kan för att förmå någon att byta med henne. Men naturligvis vill ingen byta. Däremot är det många som vill byta med mig, men jag vill inte göra det.


Inom vilket område får man gömma sig? frågar Gústi.


Var som helst i stan! ropar kamraterna i mitt lag.


Är ni tokiga? Då får vi hålla på att leta ända till i morgon bitti, säger Leifur.


Inte hitom kyrkogården och inte bortom den gamla möteslokalens grund, ropar Stebba.


Och inte högre upp än nedersta klippan, ropar Leifur.


Kör i vind, säger Frissi.


Vart ska vi ta vägen? viskar Matti.


Till barackområdet?


Barackområdet - där hittar de oss med detsamma.


(49)